Nobelfest

Ikväll är Jenny på den traditionella Nobel-festen på hennes förra arbetsplats. Det är ganska festlig tillställning med "seriös" klädsel, middag/sittning, och naturligtvis en prisutdelning med en hel del glimten-i-ögat-motiveringar till olika kategoriers vinnare. Vera undrade för någon dag sedan varför inte hon får gå på Nobel-festen. Förklaringen att den var till för de anställda dög inte riktigt... Då slår hon till med sin härliga framåtanda och istället för att sura deklarerade hon bestämt att "vi ska ha egen Nobel-fest!".

Det var väldigt tydliga planer från hennes sida redan igår kväll; ballonger, serpentiner och tårta. Hon ville även bjuda gäster, men det fick anstå till idag då vi ändå skulle träffa hennes kompis Elsa. Nu hade Elsa förhinder, men det blev en bra Nobel-fest ändå.

Efter simskolan åkte vi till Konditori Rosetten och köpte 4 bakelser (mamma måste få också), och så for vi hem och inledde festligheterna med efterrätt. Jenny kom hem lite tidigare från jobbet så hon kunde delta. Tyvärr var väl batterierna på väg ner mot rött, speciellt på Agnes, så festligheterna diffunderade ut i diverse socker-relaterat spring.

Jenny skulle ha bilen under kvällen, så ganska snart fick jag ge mig iväg och hämta huvudrätten hos Pizzeria Santorin. Innan dess hann vi dock fixa upp rejält med serpentiner och ballonger. Väl åter med pizzan blev sittningen riktigt lyckad, tycker jag!

Festligheterna lär fortsätta imorgon...

Vera är nu anmäld till nästa termins simskola. Jag ska ju vara ledig på fredagarna, och då platser fanns på samma tid vi gått under hösten var det bara att slå till. Simskolan (Jönköpings Simsällskap) haren riktigt bra verksamhet, och efter varje termin rekommenderar de varje barn en lämplig nivå för eventuell fortsättning. Vera rekommenderades fortsatt "Bröstsim 1", och det kan jag förstå. Mer ofokuserad elev får man leta efter ;-)

Nåja, hon hänger med helt OK. Man man ser tydligt att barnen som är 1-2 år äldre har lite större uthållighet att kämpa på med en övning även om de inte riktigt klarar den. Vera har lite för lätt att i sin glädje över att vara i vattnet komma på egna övningar. Oftast någon variant på att hoppa upp och ner och flaxa med armarna... Det viktiga är att hon har roligt och bygger upp en självtillit i vattnet! Och jämför man med läget i våras när hon lämnade det s k Minisim-nivån bakom sig direkt efter en termin, så visst har hon utvecklats.