333 dagar - det är vad denna blogg handlar om. En serie dagar då jag byter spår, tempo och perspektiv. Jag är utbytbar i alla andra sammanhang, men det finns ett jobb bara jag kan göra - att vara mina barns pappa. Det ska jag ägna mig helt och hållet åt de närmsta 333 dagarna. För tre år sedan gjorde jag samma besök i verkligheten och ägnade mig i 1 år åt Vera på heltid. Nu har hon en lillasyster som heter Agnes. Vid den här tiden nästa år är vi alla förändrade av vår färd tillsammans. Välkommen till vår resedagbok!

-- Håkan, Januari 2010

onsdag 1 september 2010

Mjau! sa Agnes

De senaste veckorna har en intressant utveckling i Agnes pratande kunnat skönjas. Hon har börjat härma ljud, och då främst djur. Ordförrådet är ungefär som tidigare; "mamma", "pappa", "titta", "där", och "ka" = katt. Först började hon härma katterna med ett tydligt "mjau", som hon hojtade gång på gång när hon fick syn på någon av dem. Det gjorde hon även ute på promenad när vi mötte hundar...

Sedan har vi kollat mer i olika djurböcker, och nu skiljer hon på hund och - av någon anledning - anka. "Vov!" och "kvack" säger hon också. Sedan har hon ett allmänt djur-ljud som hon använder när vi kollar på bilder på andra djur, ungefär "vvvvv" med lite stigande volym och ton.

I övrigt bubblar hon på som aldrig förr på sitt eget språk. Hon har ett läte som låter ungefär "kolla", som hon varierar i långa haranger samtidigt som hon pekar och förklarar eller försöker vinna min uppmärksamhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar