Den senaste veckan, ungefär, har det varit ett starkt fokus på slutspurten i årets renoveringsrace. Vi har gjort i ordning resten av övervåningen (entréplanet), d v s våra tre sovrum, badrummet och hallen i denna del. Köket gjordes om förra vintern, tidigt 2009. Det mesta av arbetet har även denna gång varit bortlejt. Av erfarenhet och insikt från andras berättelser så har det varit uppenbart att det inte går att jobba heltid och ha två småbarn och samtidigt göra stora renoveringsjobb.
Under de inledande 6-7 veckorna var det ganska "skönt"; ett förtvivlat oväsen och skräp och damm överallt, men vi själva slapp ju göra något. Man kunde bara titta på och njuta av tanken på hur lång tid varje moment tagit oss själva, hur slitsamt det skulle varit, och hur dålig stämning det skulle blivit - OCH att vi varit kloka att undvika allt detta!
Nu är vi dock inne i den fas när ytskikten börjar komma upp, och alla val som inte gjorts innan (antingen för att vi sköt på dem eller för att vi inte insåg att de skulle komma) rasar över oss i snabb takt. Då jag har erfarenhet av att lägga golv sedan tidigare har vi valt att jag gör detta för att spara in några hantverkartimmar. Detta leder till en hel del jobb med snickarbyxorna på för mig under helgerna.
Således har det varit riktigt intensivt de senaste två veckorna men nu är det inte mycket kvar. Den myriad av lösa småtrådar att ta tag i, besluta om mm, börjar nu kortas ner till en högst överkomlig lista!
Ett annat glädjeämne är att Agnes varit frisk flera veckor i sträck vid det här laget. De senaste ca två veckorna har hon sovit mycket bra på nätterna. Ofta natten igenom från 19:30-20 på kvällen till runt 6-6:30 på morgonen. Ibland vaknar hon till rätt tidigt och är lite ledsen, men då har hon fått komma till oss och somnat om. Vi sätter denna goda utveckling i starkt samband med att hon fått vara frisk. Hon sover också mycket mindre på dagarna nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar