En ganska vanlig torsdag. Vera på dagis och jag gick nästan till tandläkaren... Jag har skjutit min tid hos hygienisten (ni vet, hon med alla verktygen. "Du kan sluta hyperventilera nu" säger hon med en cirkelsåg i handen) tre-fyra gånger vid det här laget, p g a vattenkoppor och jag vet inte allt. Igår var det receptionen på mottagningen som ringde och meddelade att hon var sjuk. Ironiskt...
Några guldstunder blev det. Medan Vera var på dagis övade Agnes och jag lite gång på köksgolvet. Hon tar mina händer och går med små men bestämda steg. Hela ungen skiner av glädje och stolthet att klara något nytt. Pappas hjärta smälter, hoppas hon ser det och kommer ihåg det en dag när pappa inte är så frän längre.
Vera och jag fikade i soffan i "gympasalen" (vardagsrummet) medan Agnes sov eftermiddagslur i vagnen på verandan. Solen flödade genom fönstren över oss i soffan där vi satt och pratate om stort och smått. Hon har blivit så härligt kramig på sistone, på ett sätt hon inte varit förut.
Hon har en ny lek också, där hon släpar upp den runda hallmattan från källaren i vardagsrummet. Sedan hämtar hon 200 nallar från sitt rum och sätter dem i soffan, stolar etc (alla under varsin filt). Sedan är de hennes publik medan hon dansar på mattan. Pappa får en tår i ögat... inte minst av musikvalet - "Border Reiver" av och med Mark Knopfler ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar