Efter några kämpiga dagar är jag (vi) på väg upp mot ytan igen. Vi är alla drabbade av en rätt rejäl förkylning som sätter sig på både hals med hosta mm, såväl som näsa och bihålor. Jag var riktigt sänkt tor-fre och jag kämpade på hemma med barnen som en trebent hund. Tur jag har så goa ungar så det går bra ändå!
Jag lyckades sno ihop ett fika till barnmusiken i onsdags, och Agnes kunde ju nu dansa med i de mer rörliga övningarna. Hon är inte snabbast på golvet, men stoltast! Hon är såå nöjd över att kunna gå själv.
Vi har ju haft hantverkarna hemma denna vecka (och några veckor till blir det), så några dagar har jag skaffat mig anledning att hålla mig borta hemifrån. Vi tog en vårpromenad längs Munksjön inne i stan en dag, och kollade på änder. Igår efter Veras minisim tog vi lunch på stan med mamma.
I torsdags fick Vera stolt visa upp sina 20 tänder på folktandvården. Hon var lite tveksam till att lägga sig ner i stolen, ens när pappa lade sig ner först, men efter lite lirkande gick det bra. "Du kan väl prova och se vad du tycker...?"
Idag hjälpte Vera mig köra skräp från renoveringen till sortergården. Det blev tre vändor och Vera hoppade glatt upp på vagnen och slängde ner brädor och betongklumpar. Emellanåt dök "skopis" upp till hennes förtjusning, men hon får hålla för öronen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar