333 dagar - det är vad denna blogg handlar om. En serie dagar då jag byter spår, tempo och perspektiv. Jag är utbytbar i alla andra sammanhang, men det finns ett jobb bara jag kan göra - att vara mina barns pappa. Det ska jag ägna mig helt och hållet åt de närmsta 333 dagarna. För tre år sedan gjorde jag samma besök i verkligheten och ägnade mig i 1 år åt Vera på heltid. Nu har hon en lillasyster som heter Agnes. Vid den här tiden nästa år är vi alla förändrade av vår färd tillsammans. Välkommen till vår resedagbok!

-- Håkan, Januari 2010

tisdag 2 mars 2010

2010-03-02

Veckan inleddes än en gång med att flytta alla bokningar som involverar att träffa andra människor på allmän plats. Både Vera och jag hade tider hos tandläkaren, men eftersom Agens fortfarande har gott om utslag av vattkopporna känns det fel att ge sig iväg. Jag tror i o f s att hennes smittfas är över, eftersom alla utslag nu börjar torka och de minsta t o m blekna lite. Men hon är iögonfallande prickig i ansiktet och det kan ju te sig ganska utmanande för andra som sitter i ett väntrum och inte vet i vilket stadie av sjukdomen hon är.

Både måndagen och tisdagen gick i en lugn lunk. Vera fick någon mystisk febersjuka natten till måndagen. Jag var uppe hos henne flera gånger, först p g a mardrömmar och sedan att hon hade ont i magen. Jag gav lite febernedsättande eftersom hon var riktigt varm, och kanske hjälpte det att lindra det magonda lite. Hon har i alla fall varit ganska nedsatt under dessa dagar, med korta stunder av lite mer normal aktivitet.

Idag har även Agnes varit lite extra trött mot slutet av dagen, med något förhöjd kroppstemperatur. Totalt sett verkar vattkopporna som sagt ha passerat kulmen, men visst är hon nedsatt fortfarande.

Själv är jag trött och sliten. Jag tog två nätter på raken som "eldvakt" och det blev inte minst natten till måndagen en del spring. Inatt sov jag som en sten i gästrummet i källaren... Som vanligt är det först när man haft en bra natt man märker hur trött man är. Jag har haft svårt att trots ovanligt mycket "egen" tid då båda barnen sover få något gjortmed tvätten, köket etc.

Igår när Vera badat var vi i hennes rum och tog fram nya kläder. Jag sade att "vi byter underkläderna också nu när du badat", varpå Vera svarade "men om jag är ren smutsar jag ju inte ner kläderna". Alltid nyttigt att bli serverad ett alternativt perspektiv... :)

Agnes tar nya små steg framåt i sin utveckling hela tiden. Under ganska lång tid, 2-3 månader, har hon vinkat (öppnat och stängt handen) som hälsning. På sistone har hon också börjat koppla ihop det med att säga "hej då", och vinkat när någon går hemifrån eller när vi lämnar några vi hälsat på. En rolig grej idag var när jag pratade med Jenny i telefon medan jag matade Agnes. När vi sade hej och lade på satt hon och vinkade!

Hon provar också sin förmåga att stå och förflytta sig på fötterna. Dock hela tiden tryggt förankrad i något fast som en bänkkant eller andra möbler. Gåvagnen är en favorit som åker fram varje dag, och Vera tycker det är väldigt roligt att leka med Agnes kring hennes övande att gå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar