333 dagar - det är vad denna blogg handlar om. En serie dagar då jag byter spår, tempo och perspektiv. Jag är utbytbar i alla andra sammanhang, men det finns ett jobb bara jag kan göra - att vara mina barns pappa. Det ska jag ägna mig helt och hållet åt de närmsta 333 dagarna. För tre år sedan gjorde jag samma besök i verkligheten och ägnade mig i 1 år åt Vera på heltid. Nu har hon en lillasyster som heter Agnes. Vid den här tiden nästa år är vi alla förändrade av vår färd tillsammans. Välkommen till vår resedagbok!

-- Håkan, Januari 2010

måndag 1 februari 2010

Startskottet har gått!

Så var det då äntligen dags att skriva första inlägget i min hemmaman-blogg. Idag var första dagen sedan Agnes föddes för ca 11 månader sedan som Jenny gick till jobbet, och som jag istället stannade hemma med barnen.

Tanken med denna weblogg är egentligen att spara något åt mig själv för framtiden. Och "framtiden" i form av att minnas sitt barns utveckling i ett detaljernas töcken - hur gammal var egentligen Vera när hon sade "Pappa" första gången? - den kommer snabbare än man anar! Lyckligtvis var vi (=jag) helt galna med digitalkameran när Vera var liten, jag tror jag har ca 2500 bilder från hennes första år, så i både still- och rörlig bild är hennes småbarnsår noga dokumenterade...

Det finns dock så många sköna kommentarer som tyvärr är förlorade, helt enkelt därför att jag inte följde impulsen "det här borde man ju skriva upp!". Verktyget fanns inte tillgängligt. Att bara anteckna på närmsta papperslapp framstår ju för min tabell-orienterade natur som helt bortkastat...

Ett av de viktigaste målen med denna dagbok, således, är att bevara fler sköna barnkommentarer för framtiden!

Vår första dag tillsammans som föräldralediga - Agnes, Vera, och jag - blev väldigt fin. Agnes sover fortfarande lite dåligt på nätterna, så från kl 3 "sov" hon i min säng. Hon fick lite välling senare på tidiga morgonen och somnade sött. Hon sov sådär totalt bebisavslappnat med armarna i en segergest fridfullt snusande bredvid mig en stund, medan gäspningar och småprat från Veras rum tilltog. Snart brakade det till och storasyster förkunnar att hon måste på toa, och så var alla vakna... ;-)

Det var pyjamas långt in på förmiddagen, även om vi hade en hel del aktiviteter för oss. Vi lagade grinden i trappan och gjorde några pärlplattor. Jag påpekade för Vera att hon var väldigt kall om händerna, "ska du inte gå och ta på dig ett par strumpor?". Hon höll upp händerna på barnvis framför sig, vände och vred på dem och sade till slut med undran i blicken: "men jag vill inte ha strumpor på händerna...".

Efter lunch drog vi in till IKEA för att kolla på badrumsmöbler. Vera i bollhavet och Agnes fastspänd i kundvagnens barnsäte. Hon var f ö på kanonhumör efter den mest lyckade tuppluren på länge. Den mest bitande kölden har nu gett med sig så hon kan sova i vagnen ute, och få lugn och ro från Pippi-musik på maxvolym och hoppbollar. Det resulterade i dels 2,5 h sömn mitt på dagen, och att hon efter IKEA-besöket kom i bästa form till babysimmet.

Babysimmet blev nu för första gången med mamma istället. Hon gjorde några dyk och åkte rutschkana och blev aldrig sådär superledsen som hon brukar kunna bli någon gång per pass.

En perfekt första dag. Gonatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar