2010-02-16

Vera fick stanna hemma från dagis idag. Hon känns helt frisk sett till ork och humör, men hon har alla utslagen kvar. Jag var lite osäker på detta med hur länge sjukdomen smittar, så jag ringde vårdcentralen för lite rådgivning. Jag fick - som vanligt - bra service och några goda råd. Det är viktigt att alla kopporna torkat innan man ger sig ut och träffar folk i normal omfattning. Dels för att det är först då som man inte smittar längre, och dels för att undvika hudinfektioner om någon skorpa skulle råka skavas bort t ex under lek på dagis. Förskolelärarna sade ungefär samma sak; att de ville att utslagen på händerna och ansiktet skulle vara borta. Så troligen blir Vera hemma denna vecka.

Det är lite tråkigt, det får en del följdeffekter. Agnes kan inte gå på sin barnmusikgrupp imorgon. Jag skulle kunna ta med Vera dit enligt löfte från ledaren, men samma princip mot barn och föräldrar där bör väl gälla som mot dagis. Förhoppningsvis går kopporna tillbaka såpass att Vera kan gå på sitt minisim som vanligt på fredag, men jag ska ringa imorgon och fråga hur de ser på detta. En generell nackdel är att Vera verkligen gillar dagis och sina kompisar, och att 100% hemmaliv kan bli lite tråkigt. Jag får försöka bjuda hit lite kompisar etc som inte är "rädda" för vattkopporna...

Redan idag på eftermiddagen kom våra "semi-grannar" som bor i området intill över och lekte några timmar efter deras stora pojkes dagis. Det byggdes snökojor och en igloo. Frågan är vilka barn som hade roligast, 4-åringarna eller 30+:arna... ;-)

Agnes är nu uppe på banan helt och hållet. Hon äter jättebra och är på kanonhumör. Vilken liten solstråle hon är! Hon älskar att flörta och skoja när vi sitter till bords, och oavsett var vi befinner oss så skiner hon upp med hela ansiktet när våra blickar möts. Nu börjar det även komma ett väldigt mysigt gos-behov. Vid några tillfällen de senaste dagarna när jag lyft upp henne har hon lagt huvudet mot min axel och bara suttit så några minuter och gjort små nöjda ljud. Ett guldkorn att samla in, stoppa i sin lilla ask och ha att ta fram och tänka på!